Så är det, bara att hoppa upp igen. Till alla er som ringt och smsat ang gårdagens blogg så klarar jag mig men tack ändå. Jag vet ju att man ALLTID måste upp igen. Jag har nämligen gått på ridskola sen jag var 6-7 år och där är typ det första du får lära dig som liten skitig hästjänta att ramlar du av,  så ska du ska så snabbt som möjligt upp i sadeln igen. Ja,så länge inget viktigt som ryggen eller nacken är bruten iallafall men annars så är det bara att borsta av sig skiten och ta nya tag.

 Jag tror ridskolor och just hästar är bra uppfostran för barn. Herarkin är stenhård, de tuffa äldre brudarna som kedjeröker och dricker kaffe i klubbstugan bestämmer över småtjejerna som får göra skitjobbet. Det innebar bla att mocka en sisådär tjugo box,fylla på hö,sopa stallgång,putsa sadlar och träns och fylla på spån fast man va så liten å ynklig att man knappt orkade skjuta skottkärran framför sig...sen betala för att få rida en timme i veckan. Men man gjorde det med glädje,man tog sin cykel och trampade en mil på krokig jävla grusväg i ur och skur, i stupmörker och jag minns att ibland så var vi så rädda för älgar och björnar när vi cyklade hem på kvällarna att vi var tvungna att sjunga skithögt HELA vägen för att vi trodde vi skulle skrämma bort dem.

En annan grej som man också fick lära sig i stallet var att om hästen skenar så ska du ta ett regält tag i ena tygeln och styra hästen i väggen,alternativt ett träd om man är utomhus för då stannar den till slut....Undrar om det ingår i ridskollärar utbildningen? Alltså Nyström ,40 kilo tung på Adam 550 kilo som tröttnat regält på att springa runt med dumma skitungar på ryggen skenade mååååånga varv i ridhuset medans jag mycket riktigt försökte styra honom i väggen....det funkade inte,fast det kanske va lika bra. Vi snackar djur som lätt kommer upp i 40-60 km i timmen om de vill,mycket dumt att köra dem i en vägg med bara en sketen jofa hjälm på huvudet.. Men man lär sig mycket och man blir ju onekligen härdad. Jag blev ju aldrig nån tuff kedjerökande ridskoletjej som fick köra med småungar eftersom jag slutade på ridskolan och gick över till att rida ännu stölligare travhästar i tonåren men jag är tacksam för att jag har gjort det med. Nu har mitt eget barn också fått växa upp tillsammans med hästar och jag vet ju att en dag kommer jag stå där och säga:

-Det är bara att hoppa upp i sadeln igen!

Människan är en otrevlig jävla ras. Vi är falska,missunsamma,avunsjuka,elaka,själviska och hämndlystna. Tacka vet jag hästarna,hundarna,katterna ja, jag kan tillomed tycka mer om skrik-Åke och snoken under uthuset än de flesta människor.. Är jag hård? Är det mig det är fel på,jag som har alldeles för höga tankar om folk eller? Jag har bara så svårt att förstå varför man måste trycka ner andra,slå sig själv på bröstet jämt och inte bry sig om vem man trampar på. Ord som sårar å svider, elakt prat,lögner,svek och egotrippade idioter finns det gott om och jag kanske är känslig men jag har sååå mycket lättare att komma ihåg allt dåligt nån sagt än en komplimang. Nu säger jag ABSOLUT inte att jag är nån ofelbar och underbar person,det ska gudarna veta,men..men ibland så känns det lite hopplöst när man går på den ena smällen efter den andra.

 Det är just därför jag tycker så mycket om och uppskattar mina hästar...de är ju rakt på sak liksom. MYCKE stryk och blåmärken har jag fått av kusar jag mött i mina dagar också,fötter söndertrampade, halva ansiktet bortskrapat, blodiga handflator,kotförskjutningar osv men hellre det. Jag kan ta det, 600 kilo häst som jävlas lite är känns mycket lättare att ta än lögner och svek. Vet inte hur jag skulle kunna leva utan hästar i mitt liv.... Har blivit biten av både hundar,katter och ormar men jag föredrar det framför ett hugg i ryggen av pissiga människor.

Usch, idag är jag lite bitter jag vet men det har säkert gått över tills imorrn I hope...

sådan hund heter det ju. Idag kan man väl säga att det stämmer ganska bra.

Biffen, på det här kortet ser precis ut som jag känner mig idag....

Bilden stämmer dock INTE in på Biffens humör för gladare skit än han finns väl knappt att få tag på.

http://www.youtube.com/watch?v=wVC1iBVnKJk

till min man som fyller 32 år idag!

Belle och Bonnie har tagit sin första ridtur idag. Den lilla ponnyn är så gudomligt snäll,hon lyder minsta vink som Isabelle ber henne om och bara sköter sig prickfritt. Först fick blev det borstning och hovkratsning som Belle fixa och själv sen ut i paddocken och skritta. Gissa om hon var stolt som en tupp. Mamma var ännu stoltare da!!

Idag har det varit fler folk än i kyrkan här på Åsen...När man bor så här på landet så blir man ju lite folkskygg annars. Om det kommer en bil oanmäld så får man ju i det närmaste panik...släpper ut de livsfarliga bulldogsen och gömmer sig bakom gardinen typ. Men idag visste jag att det skulle komma folk så då är det lite lugnare, bara att ALLA lyckades komma på en och samma gång. Tror inte ens att Biffen fattade att hälften var här men då är han ju inte den skarpaste kniven i lådan heller. Först kom Anna och Becca,sen kom Petra(hovis) tätt följd av Alex och sen kom svågern Ronnie. Lämnade stackars Petra i stallet med Håkan och lilla Lottis som skulle byta skor. Alex fick springa mellan stallet,uthuset och kaffekokaren, Anna fick lite körsbärsblommor intatuerade på benet. Becca fick beslutsångest och jag tror faktiskt att Ronnie fick en kaffekopp tillslut...

Om jag har mycket i huvet nu? Nja,jag kan väl säga att jag lyckades GLÖMMA bilen på jobbet idag...vill dock inte gå in närmare på det.

Jag vet iallafall att Alex kommer tillbaka redan ikväll,Ronnie och Petra kommer imorrn och Anna och Becca inom en snar framtid och vem vet, jag kanske kommer ihåg att hämta bilen också nån dag :)

Bild på Annas(förhoppningsvis) blommor.

Gissa om jag har världens sötaste rockstar här? Håkan fick en för tidig födelsedagspresent idag. Guitarhero till tv-spelet med trummor,guitarr och mikrofon. Belle fick ett eget spel med små söta djur men ganska snart så ville hon allt prova att spela musik istället och sötare guitarrtös får man ju leta efter,eller hur.

Har fått två inackorderingar en tid...det fanns lite gräs över så Lily och Bonnie fick komma hit och käka grönt. Bonnie är Sagas häst men Belle ska få rida lite på henne när hon är här och hon ska tydligen va en SNÄLL shetlandsponny, alltså inte en sån där vanlig shettis som kastar av små barn i diken och biter dem i bena. Gissa om Isabelle Nyström svävar på små rosa moln? Hon har borstat henne, putsat sin sadel och varit ut och sagt gonatt till henne ikväll och det första hon ska göra imorrn är att pussa på Bonnie.

Själv har jag spenderat dagen hos min vän Ray i Torsby, fått lite inspiration och hämtat mitt hovslagarförkläde som han fixat åt mig. Tack så mycket för det Ray, än en gång.  Jag blev så fruktansvärt bläcksugen bara, konstigt att man kan få en sån längtan efter nått som faktiskt gör ganska ont...