har växt regält. Det är svårt att få bra bilder på dem eftersom de är så sociala och vill vara så nära som möjligt. Äta på kamera remmen,ta mammas keps, dra upp skosnörena och klias, klias och åter klias. Men några fick jag iallafall. Honey är en riktigt musklad liten tjej, smart, lättlärd och framåt. Hon byter sin ljusa palominofärg som hon föddes med mot en mörkare, rödare, dirty palomino och kommer att bli skitsnygg. Sonny är stor, välmusklad, lite korkad kanske men det gör inget och är hur läcker som helst. Jag får gåshud när han rör sig och mina förhoppningar är höga på honom.

I dag har vi gjutit platta till de nya hästboxarna. Av nån konstig andledning så måste vi bygga ut stallet varje år.... Nästan 30 m2 på 6 1/2 timme på två personer. Ganska bra om jag får säga det själv. Nu är det bara en liten platta på utsidan för undersöknings och duschspilta kvar, så det fixar vi under veckan. Sen ska det upp en mellanvägg och dörrar så är det klart för installning.

 Man kan nästan jämföra den här dagen med en spa-behandlig. Istället för vattengympa och yoga så skyfflar man grus, singel och cement för glatta livet och bränner kalorier som satan. Peeling för både ansikte och kropp i form av gjutgrus och sprätt från tombolan ( även lerinpackning). Fotvård, för gummistövlarna är också fulla med grus. Snygga gråa slingor i hela håret. Rosten på armeringsmattorna funkar perfekt som brun utan sol. Cementdamm som tandslipningsmedel och helt klart känner jag mig mycket trött och avslappnad nu efter en varm dusch.

Belle fick sätta sin lilla hand i mästerverket.

Kan man doktorera i vad som helst? Jag läste i en hästtidning för nån månad sen om en dam på jordbruksverket (tror jag) som iallafall forskade i hur det bästa sättet att släppa ihop främmande hästar i en hage... Och detta fick hon alltså betalt för. Varför tänkte man inte på det. Forskare skulle man nog ha blivit. Men om man nu skulle kunna doktorera i vad som helst så är ju mitt givna ämne "Hur man sätter upp hästhagar", jag sätter upp och plockar ner hagar från maj till oktober i rasande takt. Skulle nog kunna kalla mig professor i det faktiskt. Jag drar upp trästolpar,spettar och slår ner trästolpar, sätter ner plaststolpar, drar flera mil elband, skruvar knorrar och knuter knutar. Det är en evighetsmaskin..  Åtta hästar äter nått så fruktansvärt! Valkar i händerna,bortslitna fingeravtryck av elbanden och en ständigt värkande rygg är biverkningarna, men finns det nått bättre än att se kusarna springa runt lyckliga i nytt grönt gräs och sen äta sig runda och goda. Tack vare vår snälla granne som låter oss låna hans mark på återväxten så har våra hästar grönbete hela sommaren. Helt underbart!

Och en rysare blev det,i dubbel bemärkelse. My god, åkte till Varberg efter att Håkan slutade jobbet kl 16, nästan 40 mil enkel resa för att köpa en hästlastbil som vi hittat på blocket. Vi skulle byta in vår hästtransport och pengar imellan. Lastbilen var en disel, tvåhästars med stor sadelkammare och enligt ägaren i fantasktiskt skick. Inte en rostfläck,renoverad i motorn för 68000 och helt enkelt perfekt.En kanonaffär alltså, eller hur? Efter felkörningar mitt i göteborg,med gråt och hysteriska anfall från min sida   kom vi då fram tillslut, kl var då 22.30 Började titta på lastbilen och kunde snabbt konstatera att det var en LITEN missuppfattning mellan oss och säljaren. Man kan väl säga så här att allt som var i metall var krispigt och övermålat med ett tjockt lager svart rostskyddsfärg. När man petade på trösklar och underrede så blev det hål, och skåpet som var i plyfa var lika fräscht som Karl Johan svamparna som Belle och Håkan glömde i en plastpåse på altanen i fyra dar. Totalt upprutten!!!! Jävla skojare! Bara att sätta sig i bilen och köra alla milen hem igen,var hemma 06.00 på morgonen och började jobba 8.30 igen. Man slutar aldrig att bli förvånad över människor....

regn, och åter regn. Häst stackarna möglar bort snart känns det som, fy.  Jag har plockat fram raggsockorna och benvärmarna nu, bara att invänta vintereländet. Belle däremot har inte ärvt sin mors frusenhet utan vill fortfarande gå i sommarklänningar och barfota. Brr, skulle vilja bo i lägenhet i stan utan djur, från oktober till april känner jag, gud va enkelt. Slippa snöskottning, vedbärande, mockning och allt annat jobbigt. Men är man korkad så är man.

Vi var och hälsade på Leya i helgen och hon har det så bra. Nu är Slogman och hon som ler och långhalm , tjurarna däremot ville hon inte umgås med så de har fått flytta till en annan hage. Pia och hon har varit ute på skogspromenader tillsammans med Slogman och Linnea och hon har skött sig kanon så det känns ju bra.

I eftermiddag så åker Håkan och jag till Varberg på en tripp men jag törs inte skriva varför än förrän allt är i hamn. Så det talar jag om imorrn, uhh vilken rysare va...

Idag har vi varit och tittat på en shetlandsponny. Pepperoni hette han men kallas för Peppe så det får ju bli Peppe Eng. Hans ägare vill nämligen låna ut honom ett tag så han kanske ska få flytta till Åsen på prov. Belle provred lite barbacka och han verkade snäll och trevlig och hon var nöjd men på hemvägen funderade hon på om vi kunde måla honom svart för hon hade ju tänkt sig en svart shettis... ungar! Vi får väl ringa morbror Ola och höra om han kan färga hästar också.

På tal om svart så hade hon som vanligt målat en teckning till mig på dagis häromveckan. Hon räckte fram den till mig när vi skulle åka och när jag tittade på den så var det ett kolsvart A4 papper i vattenfärg. Jag sa tack och sneglade lite på fröken men hon sa inget... Herregud, The Ring, Exorcisten och Poltergiest dök ju genast upp i mitt bakhuvud. En kolsvart teckning, shit! Är det för jag inte läste den där låååånga sagan igår kväll, för att jag inte vill leka kurras och gömmas varje dag eller för att hon tvingas umgås med hästar och hundar mycket mer än människor. Ska man ringa bup eller!?  Ahh, vilken värdelös morsa jag måste va! Satte mej vid köksbordet med Belle när vi kom hem och frågade så pedagogisk jag kunde vad det var för nått hon hade ritat på den fina teckningen . Hon tittade på mig som om jag var helt pantad och sa ( på grovt hagforsmål)

- Men mamma, dä ä ju natta jö!

Så enkelt kan det ju faktiskt också va!

Idag fyller min lilla man 31 år! Grattis vännen!

Idag har jag gjort ny hage igen. Pytte och Tari får ta den sista hektaret med fint nytt gräs. Belle tröttnade på att gå med runt efter ett tag så hon ville sitta kvar i bilen tyckte hon. Ok,drog ur nycklarna och så fick hon och bulldoggen sitta i bilen eftersom jag var inom synhåll hela tiden.

- Nu hittar ni inte på nått jäkelskap utan sitter snällt och väntar på mamma då?

- Mmm,säger Belle.

Jo,tjena. När jag kom tillbaka så luktade det väldigt starkt när jag öppnade bildörren. Ungen ser ut som en geisha med knallröda läppar. Händerna och kläderna likaså. När jag föser undan bulldoggen så är hon röd målad på hela bakdelen. Belle har fått tag på en lackpenna som man har och fyller i stenskott på bilen.

-Det var Nelly! säger en såå oskyldig liten klåfingrig tös. Nähä?

Har varit och lämnat in bilen idag igen för byte av fläktrem m.m Håkan hann dit före mig och Belle och när vi kom fram så sitter han på parkeringen och gullar med en liten hundvalp och inte vilken som helst utan en liten Welsh Corgi tjej på 11 veckor. Det sötaste jag har sett på länge. Vilken otur för honom att han skulle träffa på den då för nu är han också fast (han skulle inte erkänna det ens under pistolhot men jag vet.....)