Nu räcker det tycker jag....Igår när vi skulle ta in pojkarna så lyfte Pytte ena frambenet som en cirkushäst hela tiden. Det var ju stupmörkt men när vi kom ut i ljuset så såg jag att blod rann nerför skenbenet och att den lång skinnflik hängde och slängde.Väl inne så tvättade jag och la på tryckbandage och det var väl inte så djupt kanske men när det händer nåt med Pytte ( och alla de andra hästarna också) så blir jag smått hystrerisk faktiskt.....Han och jag har ju tillbringat nästan halva livet ihop( 19 år) så man blir ju lite löjlig. Lotta har fortfarande problem med sina hovar, såpass att jag inte vet om hon kommer att fungera som ridhäst,eller häst alls faktiskt i framtiden....så otroligt sorgligt då hon är det underbaraste och mest personliga i sockertoppsväg som jag nånsin har träffat.

Sen är det materiella saker...inte lika viktiga kanske men ack så tråkigt när det också går sönder och krånglar. Datorn är trasig och naturligtvis så har vi tappat bort kvittot och garantin på den. 

Sen har vi bilen då..våran suzukijeep -04 som har tackat för sig I guess. Troligtvis har kamkedjan gått av och då vet man att antagligen ventiler och annat småtjafs i motorn som är bra att ha också har gått åt helvete.... Eftersom den har gått över 10000 mil så går det inte på försäkringen heller så det är bara att bita ihop och se glad ut. 

Det kommer väl att kosta ungefär lika mycket att laga( ev byta motor) som vi har lån kvar på den.....ibland är det lätt att hålla sig för skratt alltså. Så är det, men det löser sig väl....det är ju minusgrader redan iallafall och snö på väg tills på fredag redan!!! Jihooo....NOT!!!!!