Idag har jag hämtat hem halm till de kommande fölningarna. Nu ska allt vara fixat tror jag. Jag blir såå nöjd när allt är ordnat till kusarna,spånhögen är påfylld,hö och halm inköpt så det räcker fram till betet, kraftfoder finns pallvis och maskmedel i storpack uthämtat på apoteket osv,osv. Att allt detta har kostat lika mycket som ett litet lands BNP känns inte alls så påfrestande för en hästmänniska. Pengar som läggs på hästarna är liksom alltid lättare att spendera. Att jag inte har varit till frisören på två år eller får ångest om jag ska köpa ett par nya jeans är en HELT annan sak. Det är skitdyrt ju....

Fick ett SMS från min syster igår, hon var på väg till London igen på shoppingtur. HERREGUD!, hur har hon råd utbrast jag direkt... sen tänkte jag efter. Jag skulle nog kunna fram och tillbaka till London hela veckan bara för pengarna för  det där jävla maskmedlet. Men,men alla är vi ju olika som tur är. Jag tror tex INTE att min syster skulle få separationsångest för att hon skulle slänga sin 17 år gamla skoteroverall. Jo, det är faktisk sant. En epok har gått i graven och det var faktiskt nära att jag tog upp den ur sopsäcken igår men nu är den borta för alltid och jag kan nästan svära på att jag hörde den sucka av lättnad (min man gjorde iallafall det). Det kommer att bli skitdyrt att köpa en ny juuu!!!