Vill bara hedra minnet av vår älskade Tanya som gick bort för tre år sen idag. Det är fortfarande tungt och det gör ont i hjärtat varje gång man tänker på henne. Sänder även tanke till Taggen som gick bort 24/2 i år. Två väldigt speciella vovvar som alltid kommer att fattas oss.

Jag fick hingstungar två år på raken år 2002 och 2003 så när jag betäckte för 2004 års fölunge så tog jag Ernie (hingsten) i grimman när han precis skulle kliva av Misty efter betäckningen och tittade honom i ögonen och sa. "Jag vill ha en sån som jag fick sist med fläckar och allt fast nu vill jag ha en tjej". Hela vintern så pratade jag med Mistys tjocka mage och frågade hur det var med lillasyster Lotta där inne(ännu en egenhet som jag gör varje år) och mycket riktigt, 2 juni så kom hon mitt lilla sto. Mörkbrun tobiano med vit man,svart pannlugg och tvåfärgad svans. Som en dröm,välmusklad och kaxig som få.

Lottas eller Superior Susie Lou som hon heter egentligen, föräldrar är små men välväxta individer,hingsten på 150 i mkh och stoet på 153 så det skulle ju bli lagom stor häst till mig tänkte jag. Hon växte och växte,när hon var tre månader så såg hon ut som en Belgian Blue. När jag visade henne på paintchampionatet som ettåring så kom de amerikanska domarna fram och frågade om hon verkligen var bara ett år!!

 Idag är hon nästan fyra år och är över 160 i mkh och mitt viktmåttband som går till 600Kg  inte ens med våld går att få runt henne.

Så kan det gå, lilla Lottas färg blektes också ur eftersom mamma är skimmel så nu är hon nästan helvit så det ger ett ännu större intryck. Alla som ser henne brukar bara bli stående och säga "oj". Som tur är så är hon världens underbaraste och snällaste häst och jag skulle aldrig byta mot nån mindre.

Det gäller bara att ha tungan rätt i mun när man ska svänga runt konerna...