Imorse så fick bara Nelly följa med ut på jogging rundan. Biffen måste ju va hemma och vila sin lilla kropp han .Jag skulle aldrig kunna tänka mig att springa själv...hur jävla pisstråkigt som helst och sen så finns det ju faktiskt stölliga älgar och säkert nyvakna björna i skogen också. Å en sån vill jag INTE möta på själv  .

Nelly är ju en stor muskulös,tuff (trodde jag) tjej, som enligt sägner ska kunna jaga vildsvin genom att springa ikapp och sen bita sig fast i dem tills jägaren kommer...  Ett riktigt bra sällskap i skogen tyckte jag...tills imorse da. När vi kommit upp för den branta delen av turen och benen va så där gött mjölksyreveka så kom Nelly ut ur skogen som ett skott ,med svansen mellan bena. Hon ställde sig brevid mig och tittade skrämt in mot skogen igen, jag vände mig om och kollade men kunde inte se nått. Hon vädrade och tittade flera gånger och sen DROG hon som satan med svansen kletad mot magen,och öronen bakåtstrukna längst stigen hemmåt. Riktigt uppskrämd var hon så det var bara för matte att hänga på det...  JÄVLAR va fort det gick att springa de kvarvarande kilometrarna för Nyström kan jag säga.