Kan man ha det mycket bättre? Vissa skulle väl kanske säga att de har det lite för bra kanske men man vet ju aldrig när det blir dåliga tider och då är det bra att ha nått att ta av. Maggie är INTE högdräktig men med lite tur så har hon ett två dagars embryo där inne.

När jag ändå håller på så kan jag ju tala om att Leya Lus,min lilla pensionär repar sig bra. Snart har hon förbrukat hela Butta kuren och hon ser myclet bättre ut. Ögonen är helt bra och av svullnaden på benet finns inte mycket kvar. Hon är blank och fin och hullet är det heller inget fel på. Hon tyckte det var tråkigt när fölungsflocken flyttade från henne men hon har Lotta och Zanna på andra sidan tråden så hon får nöja sig med det. Tyvärr så törs jag inte släppa in henne till dem för om nån annan så mycket som tittar åt lilla Zanna så får Lotta mord i blicken. Lotta betraktar sig som hennes beskyddare och de gör allt tillsammans. Jag tror inte att Leya klarar en 600 kg ursinnig paint drake efter sig...

växer också så det knakar. Solrosorna,fingerborgsblommorna och alla de andra färggranna sakerna som jag inte har en aning om va de heter lyser upp hela stället trots att det är torrt och jag glömmer att vattna dem.

Sonny som hingstungen kallas för tillfället är nu 119 cm i mkh vid två månaders ålder. Han är så vacker att det gör ont, riktig bra hals och bakdel i mitt tycke iallafall. Igår släpptes han ut i en ny hage tilsammans med sin flock. Återväxt som blev slaget vid midsommar så det var perfekt höjd att äta på. Han slapp stå och böja på frambenen som fortfarande är lite för långa för halsen när han käkar på marken. När vi kom dit på eftermiddan var han helt klotrund om magen och hade säkert gått upp åtskilliga kilo.

Honey fick sin första ordentliga raspning ( har tagit lite ute i hagen förut) av alla fyra hovarna och skötte sig exemplariskt och stod själv i boxen när mamma Maggie också blev verkad.Duktig tös på 111 cm över marken.