Igår fick jag en svacka ang bilen...va faaaan har jag gett mig in på liksom   jag kan ju inte sånt här, hur ska jag få ihop allting!  Så mycke enklare det skulle varit gått till banken och sen köpt en klar mustang...typ en sån, 115 000 å bara å tuta å köra sen   

Nu står jag med det här istället...och igår som sagt slog det ner stenhårt i nacken på mig.

Nu kan det ju bero på att det va fullmåne i går och slipdammet gör väl sitt också kanske men  jag blev lite depp. Det vore ju så mycket lättare om jag hade mer tid (och pengar) ! Jag vill ju så mycket men har man en ledig dag i månaden så är det faan inte lätt att pussla ihop allt.  Meeeeeen nu är han plåt ren iallafall (tack till min älskling som slipat vid min sida) förutom en lite djupare skrubb på taket och nästa steg är att skruva ur motorn,göra rent i motorummet och sen ska det lackas. Peter (som även ska lacka bilen och äger garaget) ska svetsa, rikta och spackla min lilla bil. Mattias kollar över motorn och sätter sen i den när allt är klart....hoppas jag iallafall,för det ger jag mig INTE på    Men visst ska det bli roligt när den är klar och jag vet att jag har varit med å bidragit lite grann åtminstone och framför allt fått vara med och se hur en gammal vacker bil får upprättelse. Det är mera värt för mig än att köpa en redan färdig...även om vägen dit är lite kurvig. Å depp har vi definitivt inte tid med hursomhelst!Det löser sig...det gör det ALLTID! Bara jag ser mussen igen så blir jag ju glad!