som min dotter säger,blev jag i fredags. En idiot som satt i telefon och struntade i att titta på vägen rammade bilen som jag körde i vänster sidan. Nacken och ryggen fick sig en knäck och jag blev riktigt jävla rädd. Rädd för vad som skulle hända om nått var nått allvarligt fel med nacken....jag har ju redan en gammal skada på den efter en ridolycka för hundra år sen. Tänk om jag inte kan ta hand om min familj, inte  jobba...tatuera..orka med hästarna... gården,rida..ja,fungera som vanligt helt enkelt. Ondare och ondare fick jag också och yrsel så jag kräktes. Fick väl ta mig i kragen och söka sjukvård tillslut,först vårdcentralen och sen en heldag på CSK. Fy fuck va jag hatar sjukhus   ! Röntgen,akuten,dra samma historia trettio gånger och träffa massa sköterskor och läkare. Genomgådd och klämd på, skickades jag hem med smärtstillande...inga synliga skador på röntgen iallafall och ingen sjukskrivning heller. Tack gode gud för det   Men man får sig en regäl tankeställare....va otroligt fort allt kan förändras. Det är en klycha,ja vet, men man ska faaan ta vara på  livet alltså,för det kan va över i en grisblink!   

Så sluta å gnäll på småsaker, var rädd om de du älskar,gör det du vill göra,våga satsa på saker som du tror på och om det är nått som inte är bra...ÄNDRA på det då! Imorrn kan det va försent.

 Vi borde  nog lära oss mer av våra vänner djuren,de lever för dagen de. Går inte å ältar,funderar,oroar sig i onödan,har inte en massa fördomar eller bryr sig om skitsnack. De är bara glada att få finnas till...